#Mitt projekt

Har du en tekkie-historia du vill dela med dig av?

Flexo från Futurama del 2

Välkomna tebax! :))

Sist började vi brottas med ett fullstort skulptur-projekt av Benders brorsa. Närmare precis så grejade vi första byggstenen närmast backen, fot-kupolerna. Så nu fortsätter vi med nästa steg som givetvis är… Flexos spiror, ja alltså benen, dom passar oftast bra direkt på fötterna, haha. Skämt åsido är det lämpligt att börja nedifrån och upp i så stor omfattning som möjligt, det är med det sagt dock lättare att uppfatta lämplig storlek på fötterna om man har benen färdiga.

Hmm men attans anfäkta amöba jag har inget rör som är lämpligt till ben, inte ens nära… In i vrakomobilen (tänk batmobilen fast virrig norrlänning i rostig dieselpeggot), på med bilbältet på hunden, varva opp dieseln i varv och hålla tummarna att den orkar genom terrängen (grusgången). Slå på lukt-teven åt loppsäcken (fläkten – hon korkar in nosen direkt i luftintaget) and up up and awaaaay!!!

Roadtrip mellan samtliga skrotar i byhålan, Cronimet, BDR, Stenad, en sväng till Sk-å men där verkar bara Cronimet släppa in knasbollar som mi.. eh alltså kreativa privatpersoner menar jag, så åt andra hållet och Luleå… 40 mil senare har jag ETT rör lämpligt till ben, fast inga fynd till armar. :/ Och det allra största hindret att göra en mer exakt avbildning ur serien futurama lurar runt hörnet, eller snarare sagt, ovanför spirorna… Nämligen kroppen… kanske kallas Torson på konstnäriska?

Men låt oss ta itu med de påbörjade spirorna först. Idag närmar jag mig problemet med perfekta mallar genom att rulla ett pappersark runt röret och tejpa ihop det. Sen drar jag helt sonika av pappret och plattar ut det och viker det dubbelt bakåt för att klippa ut likadan lutning framåt och bakåt. Hmm den där beskrivningen skulle jag aldrig greppat själv, men ni förstår säkert vad jag gör bättre än jag gör själv. 🙂

Jag tuschar av pappersmallen och drar efter den och vrider den ett halvt varv (180 grader) runt röret och får likadana bitar, sen vrider jag varannan bit och plötsligt blir benen rundade – ja som Zeb MaCahan om någon kommer ihåg den skojiga filuren? (Tänk er den perfekte målvakten – i motståndarlaget alltså – julbent så de sjunger, haha.)

Här är lite bilder på vägen till ett par välsvarvade spiror

Flexo_007

Flexo_008

Flexo_009

Flexo_010

Flexo_011

Jamen nu börjar vi ju komma nånvart

*WOHOOO*

Bäst å slänga sig på problemet när man är inne i ett flyt. Som jag nämnde är jag lite skraj över hur jag ska få ihop överkroppen till en perfekt konisk strut – som den helst ska vara. Mer exakt består kroppen av en rund platta i botten, okej inga problem där. Sen en konisk form – ehrr… som jag oroar mig mycket i och med knepigheten att forma till för en hobbyknickedick som undertecknad. Kliar mig i korken så spånet dammar – mina plåtbockningsverktyg består av, gissa? En nedärvd slägga från typ farfars farfars farblabla, lustigt nog borstade jag av rosten och den har ”Thors” slägga ingjutet – kanske vi rentav snackar ur-släggan?!? Jo, jag har några svetstänger, och ett par tvingar men inget som går att seriöst använda… Dessutom består ”axelpartiet” på överkroppen av ytterligare en konisk form, en betydligt brantare och ännu knepigare att böja till. Tänk er två trattar vända mot varandra så är ni nära *hmmm* Nu tänker jag så det knakar här! Tidshopp!!!

Mycket senare efter massivt sökande med ljus å lykta, om detta vore film skulle jag gå från välekiperad till dammigt jätteskägg som fången på Zenda typ… men som sagt mycket senare å massivt sökande med ljus å lykta, står med en rostfri ”boj” framför mig. Den är trasig då en genomgående solid järnstång våldsamt dragits igenom toppen och halva sidan så hela bojen rämnat. Bojen är två konformer mot varandra, och en längre stång genom mitten med öglor i topp/botten. Bort med den genomgående stången, en sågtandade rämnings-sprickan kapar jag helt sonika bort och svetsar dit en plåtremsa (kapad med vinkelslipen) sen skär jag ut de två konformerna för tweakning.

Den brantare konformen kapar jag ur en tårtbit ur, svetsar dit ett par bultar på varje sida av sprickan, lägger ett spännband runt och drar ihop BLAMMMM!!! Spännbandet exploderar så det flyger skrot över hela garaget… Hmm 5 ton..?!? Drar ihop i det helt opålitliga skruvstädet jag grävde upp ur metallåtervinningens skrothög och kraftigare spännband samtidigt, svetsat dit två plattjärn som guidar ihop tårtbits-sidorna utan att allt skevar iväg alltför illa… Det låter som en baggis men det tar tre dagar av misslyckande innan detta lyckas. *happiness*

Vi har axlar :))

Vi måste ju fixa lite med korken oxå! Låt oss ta en titt på visiret 🙂

Flexo_015

Huvudet är ju rundat och visiret ska följa kanten så perfekt som möjligt. Lite lurigt för ”kvicktänkta” som mig *skäms* Jag måste fuska – rullar ett papper runt tuben – kolla så långt ned på sidorna som försvinner… (bäst och göra ett långt visir och kapa ned det i sluttampen istället)

Flexo_016

Lägger en tuschpenna på nåt, hmm på tejpmojängen, och drar ett streck längst efter röret. Förhoppningsvis någorlunda rakt om jag håller röret stilla…

Flexo_017

drar måttbandet runtom och delar på hälften, märker en punkt. Sen tar jag tejpmojängen och lägger på tuschpennan igen och drar ett streck likadant igen 🙂

Flexo_018

Jag vet hur brett huvudet är. Så här brett är röret (mäter e f t e r kapningen). Å då är de bara och lägga till biten som saknas för att göra visiret lika brett som huvudet. *tror jag trallalaaa*

Flexo_019

Saknade bitarna märks opp!

Flexo_020

Trollar fast den eller nåja, punktar dit den så det går att bryta lite i grejerna om det drar sig nån millimeter. Stålgrunkorna verkar gärna vilja dra sig åt nåt håll när man svetsar – alltid åt andra hållet än vad jag tror så when in doubt ask me. 😉

Flexo_021

Bägge bitarna påtrollade. 🙂

Flexo_022

Gjorde en pappmall genom att ställa huvudet på pappret och dra ett streck runt basen. Nu har ja en ungefärlig mall att rita rundningen från huvudet till visiret. Vips ännu en pusselbit klar. :)) Dax för en second breakfast eller vad det nu är Peter Jackson kallar kvällsfikat? Hursomhelst har vi ju en rafflande cliffhanger här. 🙂

Ha en fantastisk dag åsså ses vi alldeles snart!

Simma lugnt

Robot-Tobbe